Nästa onsdag smygstartar SVT sin novelltävling ”Slutet på historien”. Programledaren Karin Magnusson kommer då att presentera sex halvfärdiga noveller skrivna av välkända författare. Uppdraget för alla intresserade tittare blir därefter att skriva och skicka in de avslutande halvorna av berättelserna. Under hösten kommer sedan några av dessa aspirerande författare att följas i sex avsnitt. De professionella författarna som medverkar är Viveca Lärn, Åsa Larsson, Håkan Nesser, Sara Kadefors, Johanne Hildebrandt och Jonas Hassen Khemeri.
Anders Gustavsson
torsdag 22 mars 2007
Astrid hyllas med bok
Astrid Lindgren som skulle fyllt 100 i år hyllas med en bok och en utställning på Kulturhuset i Stockholm. Bakom boken ligger journalisten Johan Erséus och fotografen Jacob Forsell. Boken består av bilder och fakta om författarinnan, både välkändt och sådant som aldrig publicerats tidigare.
– Vi vill visa på människan Astrid Lindgren, bortom den här bilden som vi har haft av en sagotant, hon avskydde ju själv det uttrycket, säger Johan Erséus till SvD.
Utställningen Astrid Anna Emilia Lindgren öppnar 24 mars och pågår fram till 2 september.
Syrran cashar in på Anna Nicole Smiths misär
Vad gör man när ens syrra just dött? Sörjer? Nej för sjutton, man skriver givetvis fort som fan en bok om det hela och blir rik. Ja, åtminstone om man heter Donna Hogan.Halvsyrran till nyligen bortgångna Anna Nicole Smith bodde aldrig tillsammans med 90-talets Marilyn Monroe, men tro inte att det hindrar henne. Tillsammans med Henrietta Tiefenthaler har hon hafsigt plitat ned “Train Wreck: The Life and Death of Anna Nicole Smith”.
Redan den 10 april är det tänkt att biografin ska släppas. Inte dåligt med tanke på att Anna Nicole Smith dog den 8 februari. En inte allt för vild gissning är att de två författarna just nu avvaktar faderskapstestets utfall.
Den bittra fejden om Hennes & Mauritz-modellens efterlämnade dotter, mellan farsor-aspiranterna Howard K. Stern och Larry Birkhead är så smutsig att den givetvis måste vara med i sin helhet. Boken beskrivs trots allt av förlaget Phoenix Books som den ”definitiva berättelsen om uppgången och det snabba fallet för en av de starkast lysande personligheterna på den amerikanska himlen”.
När och om en svensk översättning av biografin släpps ska vi låta vara osagt.
ANDERS GUSTAVSSON
Norman Mailer skriver om Hitler
Författaren Norman Mailer har släppt sin trettonde bok, Castle in the forest. Boken har fått stor uppmärksamhet i hans hemland USA då den handlar om Adolf Hitlers barndom, hans föräldrar Aloise och Klara, och om självaste Djävulen. Det var nio år sedan han senast gav ut en bok. Den handlade om raka motsatsen, Jesus.
-Det har varit mycket roligare att skriva den här boken än den om Jesus. Det är mycket enklare att skriva om ondska än om godhet. Godhet är också intressant, men det är mycket svårare att formulera varför, uppger han till svt
Norman Mailer föddes i New Jersey 1923. Under andra världskriget stred han i stilla havet och de upplevelserna blev grunden för hans första bok. Han debuterade 1948 med De nakna och de döda.
Franska serier på frammarsch
Glöm den japanska mangan. Nu är det franska tecknare som är det stora i serievärlden. I vår släpps albumet om katten som önskar bli en god jude och seriedeckaren Blacksad på Svenska.
De är samhällskritiska, biografiska eller poetiska och otroligt välarbetade. Den franska rutan sticker ut, går före och vågar ta plats. Och om bra några månader kommer två nya album ut i Sverige. Något man i serivärlden är väldigt glad för.
- Fransmännen håller på att bli riktigt stora, det räcker att titta i senaste numret av The Comics Journal för att se hur de poppar upp. De tittar mycket utomlands och får inspiration där. Till exempel från den självbiografiska vågen som fanns i Canada och USA på 90-talet. Och det finns ofta spår av andra litterära verk i serierna, säger Nickan Jonasson som är ordförande i Göteborgs Seriefrämjande.
Som mycket annat handlar det här om pengar. I Frankrike har serien en långt mycket högre status än i till exempel Sverige och det gör att många fler fransmän kan leva på sina rutor, utveckla dem och bli föregångare.
- Den franska serien skiljer sig från till exempel mangan genom hur mycket tid de lägger på det. De som ritar manga måste göra kanske fyra-fem eller upp till tio sidor om dagen, men en fransk serietecknare har råd att lägga mer tid. Jag skulle vilja säga att en riktig fransman lägger flera år och hela sin själ i ett album, säger Nickan Jonasson.
Det gör att serierna är otroligt genomarbetade, välskrivna och vältecknade. Det syns till exempel i seriedeckaren Blacksad som kommer på svenska i maj. Tecknaren Juanjo Guarnidos rutor är detaljerade som tavlor och Juan Canales dialog känns minst lika språkbegåvad som en roman. De tre albumen om den piprökande deckarödlan i Blacksad har fått inspiration från romanföregångare som Raymond Chandler och serien har gjort succe i hemlandet Frankrike. Bara det senaste albumet har sålts i 150 000 exemplar.
En annan serie som vi kommer hitta på de svenska hyllorna i vår är Rabbinens katt av Joann Sfar. Den bygger på Sfars farmors berättelser om sin uppväxt i Algeriet, men är helt skilldrat genom en katts oskuldsfulla ögon.
Allt börjar med att katten, som bor hos en rabbin, äter upp en irriterande papegoja och börjar tala och samtidigt kan han inte sluta ljuga. Lögnerna är inget rabbinen uppskattar och katten, som inget hellre vill än att bli en god jude, börjar diskutera religion med rabbinen.
- Katten är som ett barn och ställer frågor som ett barn. Det gör att det är så mycket lättare för andra kulturer att ta till sig berättelserna. Det är ett väldigt bra grepp. De franska serierna har inte längre bara koll på vad som händer i serievärlden. De franska serierna är det som händer, säger Nickan Jonasson.
TINDA LUND-TENGBY
Hört talas om Världspoesidagen?
Vi ställde tre frågor till folk på stadsbiblioteket i Göteborg den 21 mars:
1. Nej, det visste jag inte.
2. Ja, det läste jag faktiskt i både GP och Metro!
3. Det är ganska dåligt med det nu för tiden men jag har gjort det i perioder.
Oliver Cartea, läser Computer Graphics Design.
1 Nej
2 Nej inte det heller.
3 Nej, men jag har skrivit själv för länge sedan. Det kan vara kul att läsa men jag är inte så intresserad.
Frida Thulén, arbetslös
1 Nej
2 Haha Nej
3 Nej inte så mycket, men det händer då och då. Oscar Wilde har jag läst, han är så fascinerande, hans liv, hans språk, allt med honom.
Margareta Rossing, bibliotikarie
1 Ja det var en som frågade om vi skulle ha några akvititeter. Det är väl jättekul egentligen med en världspoesidag, många exilpoeter skulle nog kunna tänka sig att läsa upp sina dikter.
2 Nej!
3 Ja, Bruno K Öijer tycker jag är bra, Bob Hansson också, Ragnar Strömberg, en lokal poet.
Anders Bergquist, VD för ett byggföretag i Qatar.
1 Inte den blekaste! Det är väl bra med en sådan dag men den skulle nog behöva lite bättre marknadsföring!
Markus Grönholm, doktorand litt.vet. Göteborgs Universitet
1 Nej, och det är dåligt för jag läser väldigt mycket poesi genom litteraturvetenskapen. Just nu Stagnelius och Ferlin, nyss läste jag allt av Pär Lagerkvist. Men i kväll måste jag läsa Inferno av Strindberg. Kanske lite Ferlin för att fira dagen.
2 Nej, men vilken lustig kombination av dagar!
1 Vet du om att det är Världspoesidagen?
2 Vet du om att det är Internationella sömndagen?
3 Läser du poesi?
Malin Carlgen, webbredaktör, Göteborgs Universitet.
2 Vet du om att det är Internationella sömndagen?
3 Läser du poesi?
Malin Carlgen, webbredaktör, Göteborgs Universitet. 1. Nej, det visste jag inte.
2. Ja, det läste jag faktiskt i både GP och Metro!
3. Det är ganska dåligt med det nu för tiden men jag har gjort det i perioder.
Oliver Cartea, läser Computer Graphics Design.1 Nej
2 Nej inte det heller.
3 Nej, men jag har skrivit själv för länge sedan. Det kan vara kul att läsa men jag är inte så intresserad.
Frida Thulén, arbetslös1 Nej
2 Haha Nej
3 Nej inte så mycket, men det händer då och då. Oscar Wilde har jag läst, han är så fascinerande, hans liv, hans språk, allt med honom.
Margareta Rossing, bibliotikarie1 Ja det var en som frågade om vi skulle ha några akvititeter. Det är väl jättekul egentligen med en världspoesidag, många exilpoeter skulle nog kunna tänka sig att läsa upp sina dikter.
2 Nej!
3 Ja, Bruno K Öijer tycker jag är bra, Bob Hansson också, Ragnar Strömberg, en lokal poet.
Anders Bergquist, VD för ett byggföretag i Qatar. 1 Inte den blekaste! Det är väl bra med en sådan dag men den skulle nog behöva lite bättre marknadsföring!
2 Du har nog svaret! (=nej)
3. Ja faktiskt en del, jag läser mest på engelska för att hålla språket flytande. Jag läste, vad hette han, nej jag minns inte på rak arm.
Markus Grönholm, doktorand litt.vet. Göteborgs Universitet 1 Nej, och det är dåligt för jag läser väldigt mycket poesi genom litteraturvetenskapen. Just nu Stagnelius och Ferlin, nyss läste jag allt av Pär Lagerkvist. Men i kväll måste jag läsa Inferno av Strindberg. Kanske lite Ferlin för att fira dagen.
2 Nej, men vilken lustig kombination av dagar!
3 Det är väl bra, även om folk inte vet om dagen nu så borde det kunna leda till att folk som annars inte läser poesi leds in på det.
Enkät: NILS WADSTRÖM
Bilder: TINDA LUND-TENGBY
Enkät: NILS WADSTRÖM
Bilder: TINDA LUND-TENGBY
Servett-litteratur
Nöjes magasinet Esquire skickade tidigare i våras ut 250 servetter till lika många amerikanska författare. Bland de utvalda fanns både debutanter och författare med ett flertal titlar på sitt samvete.
Tanken bakom projektet, som gått under namnet the napkin fiction project, var att testa servettens närmast mytologiserade roll som spontant författarmedium.
I tisdags beslutade tidningen att avsluta projektet. En överraskande stor andel av författarna hade då skickat tillbaka servetterna. De minst sagt varierande servett-berättelserna finns nu att läsa på Esquires hemsida.
Andreas Dagström
Tanken bakom projektet, som gått under namnet the napkin fiction project, var att testa servettens närmast mytologiserade roll som spontant författarmedium.
I tisdags beslutade tidningen att avsluta projektet. En överraskande stor andel av författarna hade då skickat tillbaka servetterna. De minst sagt varierande servett-berättelserna finns nu att läsa på Esquires hemsida.
Andreas Dagström
Klona mig långsamt premiärvisades
Klona mig långsamt älskling heter serietecknaren Henrik Langes senaste album. Eller skissbok, som han helst vill kalla det.
I vilket fall som helst så var det på onsdagskvällen dags för släppfest på stadsbiblioteket i Göteborg.
-Den som brukar läsa mina grejer känner nog igen sig. Det blir lite äventyr, exotiska miljöer och lagom flummigt ibland, säger Henrik Lange angående sitt senaste seriealbum.
Det vanligtvis så missbrukade ordet flummigt är i detta sammanhang en synnerligen träffande beskrivning. I Langes serievärld kryllar det nämligen av kostymklädda hajar och brinnande kaniner. Att det dessutom emellanåt dyker upp en och annan zombie hör liksom bara vardagen till.
Albumet innehåller totalt 200 svartvita illustrationer.
-Man kan se det som bakgrundsmaterial till mina tidigare album, plus några omgjorda gamla bilder säger Henrik Lange.
Klona mig långsamt älskling är Langes sjunde seriealbum i ordningen. Hans tidigare alster har hetat saker som Arv från tubsockans land, Juice för 1000 spänn och En natt helt i rosa.
Henrik Lange är även en flitigt anlitad illustratör för diverse tidningar. Bland annat har man kunnat se hans skruvade bilder i Göteborgs Posten, Dagens Nyheter och Nöjesguiden.
Andreas Dagström
I vilket fall som helst så var det på onsdagskvällen dags för släppfest på stadsbiblioteket i Göteborg.
-Den som brukar läsa mina grejer känner nog igen sig. Det blir lite äventyr, exotiska miljöer och lagom flummigt ibland, säger Henrik Lange angående sitt senaste seriealbum.
Det vanligtvis så missbrukade ordet flummigt är i detta sammanhang en synnerligen träffande beskrivning. I Langes serievärld kryllar det nämligen av kostymklädda hajar och brinnande kaniner. Att det dessutom emellanåt dyker upp en och annan zombie hör liksom bara vardagen till.
Albumet innehåller totalt 200 svartvita illustrationer.
-Man kan se det som bakgrundsmaterial till mina tidigare album, plus några omgjorda gamla bilder säger Henrik Lange.
Klona mig långsamt älskling är Langes sjunde seriealbum i ordningen. Hans tidigare alster har hetat saker som Arv från tubsockans land, Juice för 1000 spänn och En natt helt i rosa.
Henrik Lange är även en flitigt anlitad illustratör för diverse tidningar. Bland annat har man kunnat se hans skruvade bilder i Göteborgs Posten, Dagens Nyheter och Nöjesguiden.
Andreas Dagström
Hemliga möten blir bok om Clinton
Bill Clinton har gjort en Göran Persson. Under åtta år har han i hemlighet låtit sig intervjuas av författaren, historikern och Pulitzer prize-vinnaren Taylor Branch. Efter nästan 80 möten med expresidenten sitter nu Branch i en hög av 2600 sidor råmaterial som i slutet av 2008 kommer att ges ut som berättelsen om Bill Clinton, skriver New York Times. Branch och Clinton var goda vänner redan när de började träffas över en bandspelare 1992. Och sedan dess har Branch både skrivit tal åt sitt intervjuoffer och gett honom råd, så någon kritiskt granskande skrift lär det inte bli. I en intervju med New York Times 1998 berättade Branch att han och Clinton funderade på att skriva en politisk memoar, men att Branch själv var allt för partisk.
onsdag 21 mars 2007
Radioteater på färre orter
Sveriges Radio planerar att ta bort två av de fem radioteaterredaktioner som finns i landet. Teaterns chef Jasenko Selimovic säger till DN att det inte handlar om att banta ner verksamheten. Han menar att man kan bli mer effektiv genom att samla produktionen till ett färre antal orter. Kanske, tror han, kommer man efter omorganisationen till och med ha råd att göra mer teater än idag. Men flera förbund med medlemmar inom radioteatern ställer sig negativa till förändringarna.
Idag finns redaktioner i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Luleå. Och vilka två av de fyra sistnämnda som kom att försvinna är ännu inte säkert.
Idag finns redaktioner i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Luleå. Och vilka två av de fyra sistnämnda som kom att försvinna är ännu inte säkert.
Modiga finska författare översätts
I Finland finns en ny, ung författargeneration som stuntar i den traditionella finskheten och skriver om allt från rockvärlden till sexualitet. Och i år sprider de sig även till Sverige. De sju finska romaner som förra året översattes till svenska var uteslutande skrivna av välkända, äldre författare. Men i år vågar flera svenska förlag sig på att välkomna våra yngre grannar. De nykläckta spännande namnen man ska lägga på minnet är till exempel Juha Itkonen, Sofi Oksanen (bilden) och Elina Hirvonen. Och enligt tidningen Biblioteket i Fokus står de för en mer öppen litteratur än den vi tidigare har fått från Finland.TINDA LUND-TENGBY
Stor Palme-biografi på gång
Socialdemokraterna har just valt ny partiordförande och den avgående dokumenteras i både tv-dokumentärer och biografier. Samtidigt märks ett ökat intresse för den svenska socialdemokratins kanske mest framträdande representant – Olof Palme.
I början av året släpptes Claes Arvidssons ”Olof Palme: Med verkligheten som fiende”. Det är inte den första boken om den mördade statsministern och partiledaren, och troligtvis heller inte den sista.
Något som däremot saknas är en stor biografi över Olof Palme. Det tycker åtminstone historikern och journalisten Lars Ilshammar, som sedan 2005 förestår Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Arbark.
– De böcker som hittills kommit är kanske mera personligt färgade betraktelser än den stora berättelse som sätter in personen i hans tid, säger Ilshammar.
Samtidigt märker man på Arbark av en stadig och stark efterfrågan på material ur Palmes arkiv. Enligt Ilshammar åker Palmes tal och skrifter "jojo upp och ner” ur Arbarks magasin så ofta att dokumenten riskerar att slitas ut.
Det nyvaknade intresset för Olof Palme tror Ilshammar kan ha tre orsaker: 20-årsminnet av mordet och en längtan efter en mera ideologiskt profilerad socialdemokrati.
– Och en tredje orsak skulle kunna vara att en yngre generation, uppväxt efter Olof Palmes död, börjar bli nyfiken på honom.
– Jag tror Palme-intresset beror på att vi nu börjar kunna se Olof Palme med lite distans, som en del av vår moderna historia. Mordet och inte minst den misslyckade mordutredningen låg länge som ett skymmande filter, säger Henrik Berggren som är ledarskribent på Dagens nyheter och tidigare var kulturchef på tidningen.
Dessutom skriver han just nu på en stor biografi över Olof Palme som är tänkt att landa på bokdiskarna först om tre år.
– I arbetet med boken är huvudpersonen ännu inte född, just nu jag håller på med familjen Palme kring förra sekelskiftet.
Berggren säger att ambitionen med biografin är att åstadkomma en episk skildring av Palme och den värld han levde i, med kalla kriget, uppbygget av de moderna välfärsstaterna, moderniten, antikolonialismen och Sverige på 50- och 60-talet som självklara ingredienser.
– Bortsett från Björn Elmbrants ”Palme” finns det inga böcker om Palme som kan kallas för biografier, men den är journalistiskt snabbskriven. Sedan har många har skrivit tänkvärt och levande om Palme, men jag kommer framför allt att placera in honom i ett mycket tydligare gestaltat historiskt landskap.
Berggren har inga ambitioner med att i sin bok komma med sensationella avslöjanden om en fullständigt okänd sida av Olof Palme. Men han tror att många kommer att bli förvånade över hur Palme framstår när han placeras in i den tid han levde i.
– Världen har förändrats otroligt sedan 1970-talet, och att skriva om Palme kräver lika mycket historiska kunskaper och inlevelse som att forska om Gustav III, säger Henrik Berggren.
DANIEL SWEDIN
Dagen utan rim och reson
KÅSERI. Onsdagen den 21 mars är en omtvistad dag. Av någon anledning försöker både sömntutorna och poeterna att lägga beslag på den.
Organisationen Sömnhjälpen har utsett den 21 mars till Internationella sömndagen.
De tycker inte att sömnproblem får tillräckligt mycket uppmärksamhet.
FN:s utbildningsorgan Unesco har helt fräck kört över de sömnlösa och utnämnt dagen till Världspoesidagen.
De tycker inte att poesin får tillräckligt med uppmärksamhet.
Allt detta läser jag i tidningen, efter att ha tagit en lång sovmorgon. En skrämmande bild målas upp på min yrvakna näthinna: horder av sömnlösa, zombieliknande demonstranter med ”ZZZ”-plakat, hålls tillbaka av kravallutrustade poliser. Mitt emot står en vildsint mobb herrar och damer, samtliga under 95 år, som ser ut som billiga kopior av Bob Hansson och Kristina Lugn. De skriker uppfinningsrika okvädningsord åt sömngångarna och läser lusen av ordningsmakten, allt medan ett gäng unga ligistpoeter målar husen i regnbågens alla färger och sedan ockuperar dem ett efter ett, eftersom Bukowski har sagt att poesin är en stad.
Detta får man inte missa.
Men i Göteborg är förstås allt som vanligt. ”I Göteborg skrivs inga dikter, där skrivs bara fakturor”, lär den norske nobelpristagaren Björnstjärne Björnsson ha sagt.
Nå, jag går till stadsbiblioteket, intellektets borg på shoppingavenyn, för att fråga hur de firar världspoesidagen.
– Är det världspoesidagen? Oj, det visste jag inte, säger en bibliotekarie med kort hår och små prosaiska ögon. Det får du fråga om på avdelning 5.
– Jo, det visste jag, säger bibliotekarien – med långt brunt hår och stora poetiska ögon – på avdelning 5.
– Det var nämligen en person som frågade för en vecka sedan om vi skulle anordna några aktiviteter, men det skulle vi ju inte.
Hon ser lite besvärad ut. Det är inte varje dag man som bibliotekarie blir anklagad för att trotsa FN. Men, varför struntade bibblan blankt i Unescos resolution nr 312 om att världspoesidagen ska firas utan omsvep?
– Det får du fråga någon av de ordinarie bibliotekarierna om, säger bibliotekarien och tassar bort med något avlägset i blicken – kanske ser hon redan amerikanska bombflygplan i horistonen. Eller är hon en infiltratör från Sömnhjälpen?
Jag letar efter tecken i närheten. Här finns en massa böcker. Misstänkt, men i det här fallet inget bindande bevis för sömnighet. Inte ens i poesihörnan snarkas det. Då slår det mig som ett strindbergskt blixtinfall: konflikten är en bluff.
Både sömnlobbyn och poesilobbyn har intresse av maximal uppmärksamhet och tjänar på en konflikt mellan John Blund och John Donne. Men i själva verket är detta en tvehövdad drake. Poeterna må vara sinnessvaga men har mäktiga förlag i ryggen – förlag vars chefer ligger sömnlösa om nätterna på grund av alla pengar de kastar bort på osäljbar poesi.
Poeterna är sömnlösa till sin natur, och läsarna somnar eftersom det är det enda raka. Läsarna måste väckas med en poesidag, och poeterna, de få som ännu lever, måste få sova. Briljant!
– Vi har redan en poesidag, dessutom är det serievecka nu.
Va? En röst avbryter min joyceska medvetandeström.
– Vi tyckte att det räckte med en poesidag i november. Men vi kunde kanske ha satt upp en skylt, säger rösten som tillhör Maria Nilsson.
Okej, säger jag och går och lånar DVD-filmen "Återstoden av dagen".
NILS WADSTRÖM
Organisationen Sömnhjälpen har utsett den 21 mars till Internationella sömndagen.
De tycker inte att sömnproblem får tillräckligt mycket uppmärksamhet.
FN:s utbildningsorgan Unesco har helt fräck kört över de sömnlösa och utnämnt dagen till Världspoesidagen.
De tycker inte att poesin får tillräckligt med uppmärksamhet.
Allt detta läser jag i tidningen, efter att ha tagit en lång sovmorgon. En skrämmande bild målas upp på min yrvakna näthinna: horder av sömnlösa, zombieliknande demonstranter med ”ZZZ”-plakat, hålls tillbaka av kravallutrustade poliser. Mitt emot står en vildsint mobb herrar och damer, samtliga under 95 år, som ser ut som billiga kopior av Bob Hansson och Kristina Lugn. De skriker uppfinningsrika okvädningsord åt sömngångarna och läser lusen av ordningsmakten, allt medan ett gäng unga ligistpoeter målar husen i regnbågens alla färger och sedan ockuperar dem ett efter ett, eftersom Bukowski har sagt att poesin är en stad.
Detta får man inte missa.
Men i Göteborg är förstås allt som vanligt. ”I Göteborg skrivs inga dikter, där skrivs bara fakturor”, lär den norske nobelpristagaren Björnstjärne Björnsson ha sagt.
Nå, jag går till stadsbiblioteket, intellektets borg på shoppingavenyn, för att fråga hur de firar världspoesidagen.
– Är det världspoesidagen? Oj, det visste jag inte, säger en bibliotekarie med kort hår och små prosaiska ögon. Det får du fråga om på avdelning 5.
– Jo, det visste jag, säger bibliotekarien – med långt brunt hår och stora poetiska ögon – på avdelning 5.
– Det var nämligen en person som frågade för en vecka sedan om vi skulle anordna några aktiviteter, men det skulle vi ju inte.
Hon ser lite besvärad ut. Det är inte varje dag man som bibliotekarie blir anklagad för att trotsa FN. Men, varför struntade bibblan blankt i Unescos resolution nr 312 om att världspoesidagen ska firas utan omsvep?
– Det får du fråga någon av de ordinarie bibliotekarierna om, säger bibliotekarien och tassar bort med något avlägset i blicken – kanske ser hon redan amerikanska bombflygplan i horistonen. Eller är hon en infiltratör från Sömnhjälpen?
Jag letar efter tecken i närheten. Här finns en massa böcker. Misstänkt, men i det här fallet inget bindande bevis för sömnighet. Inte ens i poesihörnan snarkas det. Då slår det mig som ett strindbergskt blixtinfall: konflikten är en bluff.
Både sömnlobbyn och poesilobbyn har intresse av maximal uppmärksamhet och tjänar på en konflikt mellan John Blund och John Donne. Men i själva verket är detta en tvehövdad drake. Poeterna må vara sinnessvaga men har mäktiga förlag i ryggen – förlag vars chefer ligger sömnlösa om nätterna på grund av alla pengar de kastar bort på osäljbar poesi.
Poeterna är sömnlösa till sin natur, och läsarna somnar eftersom det är det enda raka. Läsarna måste väckas med en poesidag, och poeterna, de få som ännu lever, måste få sova. Briljant!
– Vi har redan en poesidag, dessutom är det serievecka nu.
Va? En röst avbryter min joyceska medvetandeström.
– Vi tyckte att det räckte med en poesidag i november. Men vi kunde kanske ha satt upp en skylt, säger rösten som tillhör Maria Nilsson.
Okej, säger jag och går och lånar DVD-filmen "Återstoden av dagen".
NILS WADSTRÖM
Plura släpper bloggbok
Eldkvarns sångare Plura gör som journalisten Fredrik Virtanen och debattören Ali Esbati. Det vill säga gör bok av sin blogg. Enligt rocksångaren så kommer boken ges ut på Nordstedts, även om Bonniers också ska ha visat intresse för att ge ut texterna.
- Den kommer att ta avstamp i denna blogg, men kommer förhoppningsvis att spänna över en längre tidsperiod, skriver Plura på sin blogg.
Plura har skrivit blogg sedan i februari och har på kort tid blivit en av de mest lästa och länkade svenska bloggförfattarna.
DANIEL SWEDIN
- Den kommer att ta avstamp i denna blogg, men kommer förhoppningsvis att spänna över en längre tidsperiod, skriver Plura på sin blogg.
Plura har skrivit blogg sedan i februari och har på kort tid blivit en av de mest lästa och länkade svenska bloggförfattarna.
DANIEL SWEDIN
Proggens uppgång och fall
På Restaurang Trappan vid Folkets hus i Göteborg pratar Mia Gerdin om proggen. Tillsammans med Bengt Eriksson och Stefan Wermelin har hon skrivit boken 99 proggplattor på AlfaBeta Förlag, en bok om musikrörelsens dagar på sjuttiotalet.
Utspridda runt barborden på tornlika stolar sitter de som var med när de begav sig. De kan redan det mesta Mia Gerdin pratar om, rättar, lägger sig i och kommer med synpunkter. Huvudpersonen står i en lustig blommig tunika i det gula ljuset vid scenen. På sjuttiotalet var hon musikskribent för Musikens Makt och Dagens Nyheter.
- För mig var ingången i proggrörelsen FNL-grupperna, berättar hon. Jag gick med i Freedom Singers. Alla FNL-gruppernas band hette Freedom Singers. Det var den kollektiva tanken som gällde, säger hon.
- Och sossarna var den stora fienden, tillägger hon och sätter på en CD-spelare. Gudibrallan:
"Du skulle föra proletariatets kamp
Nu sitter du där som kommunalpamp!
Fy på sig sosse, vad det luktar skit!
Fy på sig sosse, vad det luktar skit..."
Flera olika grenar
Mia Gerdin förklarar att proggmusiken hade tre viktiga beståndsdelar: Den första självklart den politiska delen som väl är den mest uppmärksammade. Utöver det fanns också viljan att bevara den svenska och nordiska folkmusiken. Den tredje är den experimentella delen.
- Den var mer sökande, både musikaliskt och innehållsmässigt. Flummigt skulle nog många säga.
CD-spelaren sätts igång igen och gitarr solon blandas med odefinierbara synthliknande ljud. Svävande.
Kvinnor i proggen
Det var få kvinnor i proggrörelsen. Kvinnorna fanns med men i inte alls lika stor utsträckning som man skulle kunna tänka sig. Det talades och sjöngs om jämlikhet men när det väl kom till kritan var det män som syntes.
"Jag skall bli sjuksyster jag, trallalla!" ,sjunger Lottie Ejebrant löjligt glatt från högtalarna.
Helt tomt på kvinnor var det inte. Men de kom inte in i musiken på riktigt förrän i samband med punken i slutet av sjuttio- och början av åttiotalet.
Tältprojektet
- Typiskt för proggen var att de inte inte intresserader sig för att producera hitar. Inte heller i att tävla i musik. man höll flera alternativa musikfestivaler på Gärdet i Stockholm. I och med att Abba vann melodifestivlan 1974 var det otroliga protester mot den komersiella musiken från proggrörelsen.
"...och här kommer ABBA i kläder av plast
lika döda som sillkonserver
de skiter också i allt vill göra snabba stol
det pyr i mina franska nerver
Doin' the omoralisk schlagerfestival..."
sjöng Sillstryparn under Tältprojektet.
Två år efter Abbas seger, 1976 ställde inte Sverige upp i Schlagerfestivalen.
Början till slutet
I slutet av sjuttiotalet var proggrörelsen en kraft att räkna med. 1977 gav man sig ut på en tälturné med en blandning av massa konstformer för att beskriva arbetarrörelsen historia. Fortfarande handlade mycket om sovielademokratins svek.
- Tältprojektet var alrig meningen att bli en slutpunkt, men det blev bara så. Luften hade liksom gått ur. Sen kom punken och tog över och punkarna tyckte ju att proggarna var göörtråkiga, säger hon med ett leende.
Utspridda runt barborden på tornlika stolar sitter de som var med när de begav sig. De kan redan det mesta Mia Gerdin pratar om, rättar, lägger sig i och kommer med synpunkter. Huvudpersonen står i en lustig blommig tunika i det gula ljuset vid scenen. På sjuttiotalet var hon musikskribent för Musikens Makt och Dagens Nyheter.
- För mig var ingången i proggrörelsen FNL-grupperna, berättar hon. Jag gick med i Freedom Singers. Alla FNL-gruppernas band hette Freedom Singers. Det var den kollektiva tanken som gällde, säger hon.
- Och sossarna var den stora fienden, tillägger hon och sätter på en CD-spelare. Gudibrallan:
"Du skulle föra proletariatets kamp
Nu sitter du där som kommunalpamp!
Fy på sig sosse, vad det luktar skit!
Fy på sig sosse, vad det luktar skit..."
Flera olika grenar
Mia Gerdin förklarar att proggmusiken hade tre viktiga beståndsdelar: Den första självklart den politiska delen som väl är den mest uppmärksammade. Utöver det fanns också viljan att bevara den svenska och nordiska folkmusiken. Den tredje är den experimentella delen.
- Den var mer sökande, både musikaliskt och innehållsmässigt. Flummigt skulle nog många säga.
CD-spelaren sätts igång igen och gitarr solon blandas med odefinierbara synthliknande ljud. Svävande.
Kvinnor i proggen
Det var få kvinnor i proggrörelsen. Kvinnorna fanns med men i inte alls lika stor utsträckning som man skulle kunna tänka sig. Det talades och sjöngs om jämlikhet men när det väl kom till kritan var det män som syntes.
"Jag skall bli sjuksyster jag, trallalla!" ,sjunger Lottie Ejebrant löjligt glatt från högtalarna.
Helt tomt på kvinnor var det inte. Men de kom inte in i musiken på riktigt förrän i samband med punken i slutet av sjuttio- och början av åttiotalet.
Tältprojektet
- Typiskt för proggen var att de inte inte intresserader sig för att producera hitar. Inte heller i att tävla i musik. man höll flera alternativa musikfestivaler på Gärdet i Stockholm. I och med att Abba vann melodifestivlan 1974 var det otroliga protester mot den komersiella musiken från proggrörelsen.
"...och här kommer ABBA i kläder av plast
lika döda som sillkonserver
de skiter också i allt vill göra snabba stol
det pyr i mina franska nerver
Doin' the omoralisk schlagerfestival..."
sjöng Sillstryparn under Tältprojektet.
Två år efter Abbas seger, 1976 ställde inte Sverige upp i Schlagerfestivalen.
Början till slutet
I slutet av sjuttiotalet var proggrörelsen en kraft att räkna med. 1977 gav man sig ut på en tälturné med en blandning av massa konstformer för att beskriva arbetarrörelsen historia. Fortfarande handlade mycket om sovielademokratins svek.
- Tältprojektet var alrig meningen att bli en slutpunkt, men det blev bara så. Luften hade liksom gått ur. Sen kom punken och tog över och punkarna tyckte ju att proggarna var göörtråkiga, säger hon med ett leende.
RASMUS LUNDGREN
Världspoesidagen firas!
I dag firas Världspoesidagen. Instiftades gjordes den redan 1999 av Unesco, i en förhoppning om att dels öka kontakterna mellan poesin och andra konstarter och dels göra poesin mer synlig i media. I Stockholm anordnar man dagen till ära en poesifestival.
I ett pressmeddelande inför årets Världspoesidag skriver Unescos generaldirektör Koïchiro Matsuura följande:
– Poesi är lika omväxlande och fluktuerande som nuet. Den är inte graverad i sten, utan finns där relationer med världen och med betydelse, kultur och språk alltjämt skapas och återskapas.
- Varje år erbjuder Världspoesidagen, tillsammans med många andra poesievenemang, sammanslutningar och festivaler, en möjlighet till dialog och reflektion som kan hjälpa till att föra in poesin från kylan.
Matsuura skriver vidare att poesin och dess många tankar om historia och kultur smälter samman väl med ”vår längtan att finna ett svar till motsägelserna i vår tid”.
- Därför hoppas jag att denna dag ska ge alla en möjlighet att återigen fundera, utan fetischism och amnesi, hur vi väljer att använda språket, kulturarvet och minnet. En dag som kan hjälpa oss att bygga upp en livsviktig relation mellan minnena av det förgångna och uppfinnandet av nya möjligheter.
Sverige och poesidagarna
Första gången Världspoesidagen anordnades i Sverige var 2001, då i Stockholm. Arrangörer var Författarcentrum Öst i samarbete med Unescorådet och FiB:s lyrikklubb. Men redan 1973 hade man startat upp ett stockholmsprojekt vid namn Poesidagen, som snart återfanns inte bara i huvudstaden utan runt om i landet.
Poesidagen firades till en början i majmånad men flyttades så småningom till hösten. När Världspoesidagen blev till valde man hur som helst att i Stockholm flytta tillbaka Poesidagen till våren. I övriga Sverige firas emellertid Poesidagen fortfarande i november.
Poesifestival med Sverker Åström
När Författarcentrum Öst nu för sjunde året i rad drar igång sin poesifestival i Stockholm på Världspoesidagen är temat ”tradition och teknik”. På Kägelbanan bakom Södra Teatern huvudbyggnad är det Malte Persson som är konferencier. Bland de medverkande finns Regina Derieva, Helena Eriksson, Gunnar D Hansson, Catharina Gripenberg, Leif Holmstrand, Mette Moestrup, Øyvind Rimbereid, Sverker Åström, MonoMono och Sharks.
Anders Gustavsson
I ett pressmeddelande inför årets Världspoesidag skriver Unescos generaldirektör Koïchiro Matsuura följande:
– Poesi är lika omväxlande och fluktuerande som nuet. Den är inte graverad i sten, utan finns där relationer med världen och med betydelse, kultur och språk alltjämt skapas och återskapas.
- Varje år erbjuder Världspoesidagen, tillsammans med många andra poesievenemang, sammanslutningar och festivaler, en möjlighet till dialog och reflektion som kan hjälpa till att föra in poesin från kylan.
Matsuura skriver vidare att poesin och dess många tankar om historia och kultur smälter samman väl med ”vår längtan att finna ett svar till motsägelserna i vår tid”.
- Därför hoppas jag att denna dag ska ge alla en möjlighet att återigen fundera, utan fetischism och amnesi, hur vi väljer att använda språket, kulturarvet och minnet. En dag som kan hjälpa oss att bygga upp en livsviktig relation mellan minnena av det förgångna och uppfinnandet av nya möjligheter.
Sverige och poesidagarna
Första gången Världspoesidagen anordnades i Sverige var 2001, då i Stockholm. Arrangörer var Författarcentrum Öst i samarbete med Unescorådet och FiB:s lyrikklubb. Men redan 1973 hade man startat upp ett stockholmsprojekt vid namn Poesidagen, som snart återfanns inte bara i huvudstaden utan runt om i landet.
Poesidagen firades till en början i majmånad men flyttades så småningom till hösten. När Världspoesidagen blev till valde man hur som helst att i Stockholm flytta tillbaka Poesidagen till våren. I övriga Sverige firas emellertid Poesidagen fortfarande i november.
Poesifestival med Sverker Åström
När Författarcentrum Öst nu för sjunde året i rad drar igång sin poesifestival i Stockholm på Världspoesidagen är temat ”tradition och teknik”. På Kägelbanan bakom Södra Teatern huvudbyggnad är det Malte Persson som är konferencier. Bland de medverkande finns Regina Derieva, Helena Eriksson, Gunnar D Hansson, Catharina Gripenberg, Leif Holmstrand, Mette Moestrup, Øyvind Rimbereid, Sverker Åström, MonoMono och Sharks.
Anders Gustavsson
Beck-författare vann norskt litteraturpris
Maj Sjöwall tilldelades under gårdagen den norska Rivertonklubbens internationella hederspris.
Tillsammans med kollegan Peter Wahlöö skapade hon för drygt trettio år sedan karaktären Martin Beck, som på senare tid kommit att bli ett av svensk films starkaste varumärken.
Rivertonklubbens internationella hederspriset är en av Norges mest prestigefyllda deckarutmärkelser och delas ut med ojämna mellanrum. Utdelning sker då den särskilt utvalda juryn önskar hedra ett anmärkningsvärt författarskap. Tidigare pristagare har varit Ruth Randell, P.D. James och Evan Hunter.
Dagbladets litteraturredaktör Fredrik Wanderup kommenterade gårdagens händelse på följande vis:
-På ett sätt revolutionerade Beckböckerna nordiska deckare. Det var inte bara böcker som uppfyllde kraven på brott och lösning, utan innehöll även människoskildringar i särklass. De skildrade dessutom samhället och samtiden på ett sätt som var både skarpsinnigt och kritiskt.
ANDREAS DAGSTRÖM
Tillsammans med kollegan Peter Wahlöö skapade hon för drygt trettio år sedan karaktären Martin Beck, som på senare tid kommit att bli ett av svensk films starkaste varumärken.
Rivertonklubbens internationella hederspriset är en av Norges mest prestigefyllda deckarutmärkelser och delas ut med ojämna mellanrum. Utdelning sker då den särskilt utvalda juryn önskar hedra ett anmärkningsvärt författarskap. Tidigare pristagare har varit Ruth Randell, P.D. James och Evan Hunter.
Dagbladets litteraturredaktör Fredrik Wanderup kommenterade gårdagens händelse på följande vis:
-På ett sätt revolutionerade Beckböckerna nordiska deckare. Det var inte bara böcker som uppfyllde kraven på brott och lösning, utan innehöll även människoskildringar i särklass. De skildrade dessutom samhället och samtiden på ett sätt som var både skarpsinnigt och kritiskt.
ANDREAS DAGSTRÖM
Svenskt i topp i Norge
I Norge är påskfirandet synonymt med deckarhögtid. Någonting som inte minst märks på topplistan över såld skönlitteratur. Och att svensk litteratur går hem i de norska stugorna är lika uppenbart. Veckans topp tre på den norska försäljningslistan lyder som följer: Stieg Larsson "Flickan som lekte med elden", Jan Guillou "Madame Terror" och Liza Marklund "Nobels Testamente".
ANDREAS DAGSTRÖM
ANDREAS DAGSTRÖM
Fredric Askerup samlar sina kåserier i ny bok
Sedan 1994 har konstnären och skribenten Fredric Askerup varit ett återkommande namn i Göteborgs-Posten. Inledde sin GP-karriär gjorde han som krönikör i Aveny, för att därefter fortsätta som kåsör på Världens Gång. På Världens Gång har han under vinjetten ”33-åringen” i drygt sex år skrivit om papparollens problematik. Det är dessa texter som nu går att finna i Askerups bokdebut ”Barnbidrag. Samlade ballader om att gå på pappasemester och all annan pappaism” (Starfalk).ANDERS GUSTAVSSON
tisdag 20 mars 2007
Teaterpris till Mattias Andersson
Ur motiveringen: ”I Henrik Ibsens anda sätter Mattias Andersson problem under debatt. Men utanför förorterna, sjukhusen och hemtjänsten ligger alltid havet; en poetisk zon skimrar stilla runt människorna. Samtiden skildras ibsenskt ur individens perspektiv med en uppfordrande diskussion om ansvar och civilisation”, skriver juryn i sin motivering.”
Mattias Andersson är sedan i oktober verksam som konstnärlig ledare på Backa Teater, och har tidigare arbetat på bland annat Unga Klara, Stadsteatern och Dramaten.
NILS WADSTRÖM
Saknar kvinnliga författare fantasi?
Ja, åtminstone om man får tro Muriel Gray. Den skotska författaren, som i år leder juryn för författarpriset Orange Broadband Prize for Fiction - ett pris som bara kan tilldelas kvinnor -, passade på att ge sina kollegor ett riktigt tjuvnyp igår när hon avslöjade vilka som nominerats till priset.Gray menade att det inte har varit helt lätt att hitta några värdiga nominerade eftersom kvinnliga författare saknar fantasi och bara skriver om sina egna liv och personliga problem. Kvinnliga författare anstränger sig inte tillräckligt hårt för att frikoppla sig från sitt eget kön och sina livsförhållanden menar Gray.
"Rural schoolteacher syndrome", ungefär landsbygdslärarinna-syndromet, kallar Gray fenomenet och beskriver det i The Independent som:
- Ett illusoriskt tillstånd som gör att den som lider av det inbillar sig att något så vardagligt som vara en lärarinna på landsbygden är så intressant och unikt att man tvångsmässigt måste skriva om det.
Brittiska kulturredaktioner kan tacka Muriel Gray för vårens stora diskussionsämne. Och detta trots att författarna Toby Litt och Ali Smith sa precis samma sak för två år sedan och blev kölhalade.
DANIEL SWEDIN
Kulturpris till Israel-korrespondent
Journalisten och författaren Cordelia Edvardson har tilldelats bokförlaget Natur & Kulturs kulturpris 2007. I sin motivering av Cordelia Edvardson som årets pristagare framhåller juryn hennes "aldrig svikande integritet" och strävan att alltid förmedla sanningen.
Cordelia Edvardson föddes 1929 och skickades som barn till Auschwitz. Men hon överlevde koncentrationslägret och kom 1945 till Sverige för att i mitten av 1970-talet bli Svenska Dagbladets korrespondent i Israel. Under de senaste 30 åren har har, enligt juryn skildrat konflikten i Mellanöstern med en "klar blick för båda sidors lidande och oförrätter".
Natur & Kulturs kulturpris är på 300 000 kronor och har sedan 1974 tilldelats en person som har gjort en viktig gärning inom kulturområdet. Bland de tidigare mottagarna märks Kristina Lugn, Hans Alfredson, Suzanne Osten och Allan Edwall.
DANIEL SWEDIN
Cordelia Edvardson föddes 1929 och skickades som barn till Auschwitz. Men hon överlevde koncentrationslägret och kom 1945 till Sverige för att i mitten av 1970-talet bli Svenska Dagbladets korrespondent i Israel. Under de senaste 30 åren har har, enligt juryn skildrat konflikten i Mellanöstern med en "klar blick för båda sidors lidande och oförrätter".
Natur & Kulturs kulturpris är på 300 000 kronor och har sedan 1974 tilldelats en person som har gjort en viktig gärning inom kulturområdet. Bland de tidigare mottagarna märks Kristina Lugn, Hans Alfredson, Suzanne Osten och Allan Edwall.
DANIEL SWEDIN
Boëthius mediebok sågas av Journalisten
Författaren och debattören Maria-Pia Boëthius nya bok om journalistik och medier sågas i nya numret av Journalistförbundets tidning Journalisten. "Ärligt talat. Det här går knappt att läsa", skriver chefredaktören Maja Aase i en recension."Mediatan - en oroman" heter Boëthius senaste bok. Den handlar om mediedrottningen Barcelona Brasks uppgörelse med medievärlden och "journalistikens kommersiella själ" och är lika delar roman och debattbok.
På Journalisten, journalistfackets tidning, är man inte imponerad av "Mediatan". I en kort hållen recension i tidningen skriver chefredaktören Maja Aase att boken knappt går att läsa. "Läsaren får istället huvudvärk av detta utdragna vrål om att allt är åt helvete. Sänk tonläget, tagga ner på apokalypsen och det finns en chans att någon vill lyssna", uppmanar Aase.
I senaste numret av Dagens ETC har dock Maria-Pia Boëthius redan föregått all kritik genom att säga att hon "ger djävulen i" hur boken kommer tas emot.
DANIEL SWEDIN
Orgasm och släktforskning populäraste E-böckerna
Enligt de senaste siffrorna för försäljning och utlåning av så kallade E-böcker, böcker som är datorfiler och läses på skärm, är Katerina Janouchs ”Orgasmboken” populärast just nu, följd av ”Släktforskning på nätet” av Lina Samuelsson. Bland MP3-böckerna är Willy Josefssons ”Den fjärde punkten”, Anne Holts ”Borgom sanningen” och Liza Marklunds ”Nobels testamente" i topp.
Nytt medium
Mp3-böckerna har bara funnits i drygt två år och ökar mer än E-böcker och ljudböcker på CD, även om CD-böckerna fortfarande har fler användare.
– Det är absolut en framtidsmarknad. Många lyssnade på CD-böcker som de själva hade gjort om till MP3 innan det ens fanns MP3-böcker att köpa, så det var efterfrågat redan när vi började med det 2004, säger Py Söderström, informatör på ELib.
CD-böcker är ofta uppdelade på 15 skivor medan mp3-böckerna bara är en datorfil.
– Många föredrar detta framför att böka med en massa CD-skivor, säger Py Söderström.
E-böckerna ökar inte lika mycket som mp3-böckerna, men har en trogen köpkrets som köper och lånar 80000 böcker om året.
Stieg Larsson vinner Årets bok 2006
Stieg Larssons Flickan som lekte med elden blir årets bok 2006. Vinnaren utsågs av medlemmarna i bokklubben Månadens bok. "En vinnare har aldrig varit så överlägsen sina konkurrenter", skriver prisutdelaren i ett pressmeddelande. Eftersom författaren avled 2004 kommer prissumman på 30 000 kronor delas ut till den antirasistiska tidningen Expo där Stieg Larsson var chefredaktör.Författaren debuterade med Män som hatar kvinnor, den första delen i millenniumsviten i vilken vinnarboken är nummer två.
Tidigare vinnare av Årets bok är:
Karin Alvtegens Skam 2005, Majgull Axelssons Den jag aldrig var 2004, Anders Paulruds Ett ögonblicks verk 2003, Carl-Johan Vallgrens Den vidunderliga kärlekens historia 2002, Mikael Niemis Populärmusik från Vittula 2001 och Jan Guillous Riket vid vägens slut 2000.
John Pilger på vita duken
Dokumentärfilmsveteranen och författaren John Pilger, som har 55 dokumentärfilmer och många böcker bakom sig, får för första gången ett av sina verk visat på biograf.Det är hans senaste dokumentär ”The War On Democracy” som kommer att visas på ett okänt antal biografer i Storbritannien från den 15 juni. Filmen handlar om USA:s historiska förhållande till Latinamerika och särskilt länderna Venezuela, Bolivia och Chile.
- Filmen berättar en universell story ... Analyserar och avslöjar, genom levande vittnesmål, berättelsen om en stormakt bakom dess vördade myter, säger John Pilger till ITV.
Pilgers förra dokumentär "Stealing A Nation", om tvångsförflyttningen av befolkningen på de brittiskstyrda Chagosöarna, vann 2004 Storbritanniens finaste dokumentärfilmspris "Royal Television Society's top award".
Tidigare i år kom en samling med tolv av hans dokumentärfilmer ut på DVD för första gången under titeln ”Documentaries that changed the world”. En av dem, ”Paying The Price: Killing The Children of Iraq”, väckte mycket uppmärksamhet i Sverige när den visades på SVT år 2000.
För den svenska publiken är John Pilger annars mer känd för sina artiklar i Aftonbladet och för sina böcker. "Friheten får vänta" heter den senaste och kom ut på Ordfront förlag tidigare i år.
- Filmen berättar en universell story ... Analyserar och avslöjar, genom levande vittnesmål, berättelsen om en stormakt bakom dess vördade myter, säger John Pilger till ITV.
Pilgers förra dokumentär "Stealing A Nation", om tvångsförflyttningen av befolkningen på de brittiskstyrda Chagosöarna, vann 2004 Storbritanniens finaste dokumentärfilmspris "Royal Television Society's top award".
Tidigare i år kom en samling med tolv av hans dokumentärfilmer ut på DVD för första gången under titeln ”Documentaries that changed the world”. En av dem, ”Paying The Price: Killing The Children of Iraq”, väckte mycket uppmärksamhet i Sverige när den visades på SVT år 2000.
För den svenska publiken är John Pilger annars mer känd för sina artiklar i Aftonbladet och för sina böcker. "Friheten får vänta" heter den senaste och kom ut på Ordfront förlag tidigare i år.
Kerstin Ekman och skogen
I veckan kommer Kerstin Ekman ut med sin nya bok ”Herrarna i skogen” på Albert Bonniers Förlag. I den berör hon i sju olika essäer just skogen och dess ställning hos oss svenskar. Skogen och dikten, skogen från ett historiskt och ekonomiskt perspektiv och dess mytologi. Hon rör sig mellan människor som har dött, levt och arbetat i denna centrala del i den svenska folksjälen. Hon börjar i medeltiden och arbetar sig fram genom historien. Hon förklarar för DN att hon fäst sig för det vardagliga i skogen men hur den ändå avlägsnat sig från denna vardag.
Kvinnor sålde flest pocketar
Kvinnorna dominerade årets Pocketparty, branschens gala där de bäst säljande pocketförfattarna prisas. Sex av nio ”Platinapocket”, för böcker som har sålts i över 100 000 exemplar, gick till kvinnliga författare. I romanklassen hade Karin Alvtegens ”Skam”, Monika Fagerholms ”Den amerikanska flickan” och Kajsa Ingemarssons ”Den ryske vännen” sålt platina.
I klassen för mest sålda svenska deckare vann Camilla Läckberg med ”Stenhuggaren”, framlidne Stieg Larssons ”Män som hatar kvinnor” och Anders Roslund och Börge Hellströms ”Box 21”.
Övriga pristagare:
Romanklassen
Guldpocket (50 000-100 000 sålda exemplar): Emma Hamberg Mossvikenfruar - Chansen, Marjaneh Bakhtiari Kalla det vad fan du vill, Denise Rudberg Jenny S, Martina Haag Underbar och älskad av alla, Jan Guillou Tjuvarnas marknad, Bengt Ohlsson Gregorius och Liza Marklund Asyl.
Silverpocket (30 000-50 000 sålda exemplar): John Ajvide Lindqvist för Hanteringen av odöda.
Deckarklassen
Guldpocket (50 000-100 000 sålda exemplar): Anna Jansson Svart fjäril, Karin Wahlberg Flickan med majblommorna, Åke Edwardson Rum nr 10, Leif G W Persson Linda - som i Lindamordet, Björn Hellberg Dominans och Mari Jungstedt Den inre kretsen.
Silverpocket (30 000-50 000 sålda exemplar): Karin Alvtegen Skuld, Inger Frimansson Skuggan i vattnet och Arne Dahl Mörkertal.
Fackklassen
Guldpocket (50 000-100 000 sålda exemplar): Lena Einhorn Ninas resa.
Silverpocket (30 000-50 000 sålda exemplar): Pigge Werkelin och Lena Katarina Swanberg Kl. 10.31 på morgonen i Khao Lak, Carolina Gynning och Ingrid Carlqvist Ego girl samt Fredrik Lindström och Hasse Pihl Vem är Björn och vem är Benny?.
I klassen för mest sålda svenska deckare vann Camilla Läckberg med ”Stenhuggaren”, framlidne Stieg Larssons ”Män som hatar kvinnor” och Anders Roslund och Börge Hellströms ”Box 21”.
Övriga pristagare:
Romanklassen
Guldpocket (50 000-100 000 sålda exemplar): Emma Hamberg Mossvikenfruar - Chansen, Marjaneh Bakhtiari Kalla det vad fan du vill, Denise Rudberg Jenny S, Martina Haag Underbar och älskad av alla, Jan Guillou Tjuvarnas marknad, Bengt Ohlsson Gregorius och Liza Marklund Asyl.
Silverpocket (30 000-50 000 sålda exemplar): John Ajvide Lindqvist för Hanteringen av odöda.
Deckarklassen
Guldpocket (50 000-100 000 sålda exemplar): Anna Jansson Svart fjäril, Karin Wahlberg Flickan med majblommorna, Åke Edwardson Rum nr 10, Leif G W Persson Linda - som i Lindamordet, Björn Hellberg Dominans och Mari Jungstedt Den inre kretsen.
Silverpocket (30 000-50 000 sålda exemplar): Karin Alvtegen Skuld, Inger Frimansson Skuggan i vattnet och Arne Dahl Mörkertal.
Fackklassen
Guldpocket (50 000-100 000 sålda exemplar): Lena Einhorn Ninas resa.
Silverpocket (30 000-50 000 sålda exemplar): Pigge Werkelin och Lena Katarina Swanberg Kl. 10.31 på morgonen i Khao Lak, Carolina Gynning och Ingrid Carlqvist Ego girl samt Fredrik Lindström och Hasse Pihl Vem är Björn och vem är Benny?.
Återlämningen sköts av en robot
-Tor heter han, Säger Lilian Larsson som är biblioteksassistent.
Rullband, knappar, slangar, vinande elmotorer, hydraliska armar och sensorer. Tor har stått i Kungälvs bibliotek sedan huset byggdes.
-Det var när vi fick det nya biblioteket, säger Lilian. Då fanns det pengar till en robot.
Med ett belåtet surr tar Tor emot boken jag lämnar tillbaka.
-Srrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.
Den glider ner i en ränna och upp på ett rullband. En sensor läser av bokens streckkod för att identifiera den. Tor tar boken med sin kraftiga arm av metall och placerar den i ett passande fack. Där hämtas sen böckerna av en bibliotekarie som ställer tillbaka dem på sina hyllor.
-Han spar tid och våra kroppar, säger Lilian nöjt.
Tor bor i Kungälvs gymnasieskola. Bakom en vägg av plexiglas inne i skolans kafeteria som ligger vägg i vägg med biblioteket huserar han.
-Han kan ju få spader ibland. Speciellt om det är en bok som inte har det rätta formatet. Om den är för tjock kan Tor klämma den.
Tor är billig i drift så det kan förlåtas. Husrum och el är den ända lön han får men hans installation var å andra sidan dyr.
Genom en öppning i väggen släpper man ner den bok man vill återlämna. Tor lägger sedan boken i en av sina 18 fack. Facken står som sneda plexiglastorn, nio på var sida om honom.
Några klagomål på Tor har biblioteket inte fått. Bortsätt från några klämda böcker har han skött sig exemplariskt.
I början fanns det en viss misstänksamhet från allmänheten men den har lagt sig. Lilian berättar att många i början inte förstod hur de skulle få ut sina kvitton och fick be om dem vid bibliotekets disk.
Nu sitter en röd pil vid öppningen som visar var man skall trycka för att få ut sitt kvitto. Beviset på att man lämnat tillbaka boken och inte fortfarande har den ståendes hemma i hyllan.
-Han kostade runt en miljon kronor.
Genom plexiglaset är det tänkt att alla skall kunna se honom jobba och han har fått vänja sig vid uppmärksamheten.
-Barn tycker den är jättekul och är fascinerade. Det är många vuxna som också tycker det är intressant.
OLA HOGSTAM
Rullband, knappar, slangar, vinande elmotorer, hydraliska armar och sensorer. Tor har stått i Kungälvs bibliotek sedan huset byggdes.
-Det var när vi fick det nya biblioteket, säger Lilian. Då fanns det pengar till en robot.
Med ett belåtet surr tar Tor emot boken jag lämnar tillbaka.
-Srrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.
Den glider ner i en ränna och upp på ett rullband. En sensor läser av bokens streckkod för att identifiera den. Tor tar boken med sin kraftiga arm av metall och placerar den i ett passande fack. Där hämtas sen böckerna av en bibliotekarie som ställer tillbaka dem på sina hyllor.
-Han spar tid och våra kroppar, säger Lilian nöjt.
Tor bor i Kungälvs gymnasieskola. Bakom en vägg av plexiglas inne i skolans kafeteria som ligger vägg i vägg med biblioteket huserar han.
-Han kan ju få spader ibland. Speciellt om det är en bok som inte har det rätta formatet. Om den är för tjock kan Tor klämma den.
Tor är billig i drift så det kan förlåtas. Husrum och el är den ända lön han får men hans installation var å andra sidan dyr.
Genom en öppning i väggen släpper man ner den bok man vill återlämna. Tor lägger sedan boken i en av sina 18 fack. Facken står som sneda plexiglastorn, nio på var sida om honom.
Några klagomål på Tor har biblioteket inte fått. Bortsätt från några klämda böcker har han skött sig exemplariskt.
I början fanns det en viss misstänksamhet från allmänheten men den har lagt sig. Lilian berättar att många i början inte förstod hur de skulle få ut sina kvitton och fick be om dem vid bibliotekets disk.
Nu sitter en röd pil vid öppningen som visar var man skall trycka för att få ut sitt kvitto. Beviset på att man lämnat tillbaka boken och inte fortfarande har den ståendes hemma i hyllan.
-Han kostade runt en miljon kronor.
Genom plexiglaset är det tänkt att alla skall kunna se honom jobba och han har fått vänja sig vid uppmärksamheten.
-Barn tycker den är jättekul och är fascinerade. Det är många vuxna som också tycker det är intressant.
OLA HOGSTAM
Rocklåtar blir noveller
Postpunkbandet The Fall blir litteratur när novellsamlingen ”Perverted by language” släpps i sommar. Eller åtminstone nästan. 23 brittiska författare har valt en varsin The Fall-låt och använt den som inspiration för en nyskriven novell. Bland författarna och The Fall-fansen finns Niall Griffiths, Rebbecca Ray, Michel Faber, Nicholas Blincoe, Matt Thorne och komikern Stewart Lee.
Mannen bakom projektet är författaren och bokhandlaren Peter Wild som redan nu planerar fler liknande samlingar. Om ett år släpps exempelvis ”The empty page” som innehåller berättelser inspirerade av Sonic youth. Sedan är det tänkt att låtar av The Smiths, The Ramones, The Velvet underground och The Joy division ska tjäna som skaparanda i kommande novellsamlingar.
DANIEL SWEDIN
Mannen bakom projektet är författaren och bokhandlaren Peter Wild som redan nu planerar fler liknande samlingar. Om ett år släpps exempelvis ”The empty page” som innehåller berättelser inspirerade av Sonic youth. Sedan är det tänkt att låtar av The Smiths, The Ramones, The Velvet underground och The Joy division ska tjäna som skaparanda i kommande novellsamlingar.
DANIEL SWEDIN
Al Gores obekväma sanning nu också i bokform
Efter succén med filmdokumentären ”En obekväm sanning” släpps nu boken med samma tema och snarlikt -- dock något utökat -- namn på svenska. ”En obekväm sanning: om den globala uppvärmningen och vad vi kan göra åt den”, är skriven av förre vicepresidenten Al Gore och förordet i den svenska utgåvan står Margot Wallström för.
Al Gore lämnade den politiska scenen efter att ha förlorat mot George W Bush i presidentvalet år 2000. De senaste åren har han ägnat sig helt åt sin hjärtefråga miljön och varit ute och föreläst i ämnet, inte sällan inför fulla hus.
Anders Gustavsson
Al Gore lämnade den politiska scenen efter att ha förlorat mot George W Bush i presidentvalet år 2000. De senaste åren har han ägnat sig helt åt sin hjärtefråga miljön och varit ute och föreläst i ämnet, inte sällan inför fulla hus.
Anders Gustavsson
Katarina Frostenson får Ekelöfpriset
Årets Gunnar Ekelöf-pris går till Katarina Frostenson. Hon får det för att hon håller ”vaga världar vid lite i en alldeles för tydlig tid” och ” med formande och omformande poesi motverkar språkets intrumentalisering.” Priset på 20 000 kronor delas ut av Gunnar Ekelöf-sällskapet vartannat år till poeter som verkar i Ekelöfs anda. Katarina Frostenson har fått ett flertal priser för sitt författarskap. Bland annat tilldelades hon 2004 det internationellt prestigefyllda Henrik-Steffens-Preis, Nils Ferlin-priset och Erik Lindegrenpriset. Sedan 1992 sitter hon dessutom på stol 18 i Svenska Akademien.
Martina Lowden får Katapultpriset
Det går bra för 23-åriga Martina Lowden just nu. Efter att i förra veckan ha tilldelats Borås Tidnings debutantpris på 100 000 kronor har hon i dagarna även belönats med Katapultpriset, på 50 000 kronor. Detta för årets bästa skönlitterära debut 2006, romanen Allt, utgiven på Modernista.I juryns motivering går bland annat att läsa:
”Allt är en roman, en alltomfattande bok, dagbok, katalog, collage, rundmålning av samtiden och historien och den tid som går medan vi lever. Med sin frenesi, med färden, lunkandet, springandet genom en intellektuell ung kvinnas vardag, genom ambitionen att ta tillvara så mycket som möjligt av vad som ryms inom ramen för samtida liv har Martina Lowden gjort något stort.”
Katapultpriset har delats ut sedan 1991 av Sveriges författarförbund. Förra årets vinnare var Elise Ingvarsson och Martin Högström.
Den officiella ceremonin och överräckandet av priset kommer att äga rum den 29 mars på Café Edenborg i Stockholm.
ANDERS GUSTAVSSON
Politkovskaja hyllas idag
Mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja har upprört en hel värld. För att minnas henne och hylla hennes gärning kommer två av Politkovskajas centrala texter idag uppmärksammas och läsas på 80 platser i cirka 20 länder runt om i världen, rapporterar Ordfront.
Texterna är hämtade ur Politkovskajas bok ”Tjetjenien – sanningen om kriget”. I Sverige kommer uppläsningarna ske i Luleå, Norrköping och Stockholm. Och i Tyskland kommer Nobelpristagaren Elfride Jelinek läsa texterna i radio.
Tyska konststiftelsen Peter Weiss Stiftung är programmets initiativtagareoch det stöds av flera internationella och lokala organisationer, bland annat PEN och Reportrar utan gränser.
DANIEL SWEDIN
måndag 19 mars 2007
Kings Svarta torn tillbaka
För tre år sedan avslutade författaren Stephen King arbetet med sin fantasybokserie "Det Svarta tornet". Men nu kommer Roland Deschain tillbaka som seriefigur. Serietidningsförlaget Marvel har hittills släppt två album som utspelar sig innan Kings originalromaner. Totalt kommer serieversionen av "Det Svarta tornet" att bestå av 30 album.
DANIEL SWEDIN
DANIEL SWEDIN
Fotbollstjärnor gillar krig och barnböcker
Fotboll är kultur, men är hur kultiverade är fotbollspelarna? I syfte att uppmuntra sina fans till läsning har 20 spelare från lika många engelska Premier League-lag har valt ut sina favoritböcker. Och tydligen är krigsromaner populära bland bolltrollarna.
Exempelvis väljer Liverpools Jermaine Pennant "Private Peaceful" av Michael Morpugos och Newcastle Uniteds Steve Taylor rekommenderar Mal Peets "Tamar". Annars är andra sportstjärnors självbiografier och barnböcker populära val, rapporterar The Independent.
DANIEL SWEDIN
Exempelvis väljer Liverpools Jermaine Pennant "Private Peaceful" av Michael Morpugos och Newcastle Uniteds Steve Taylor rekommenderar Mal Peets "Tamar". Annars är andra sportstjärnors självbiografier och barnböcker populära val, rapporterar The Independent.
DANIEL SWEDIN
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)